Att snöra på sig skorna, kränga på sig en våtdräkt eller spänna på cykelskorna. Ja det är för mig ett sätt att sända signaler till hjärnan, att nu är det rörelse på gång. Men är det bara ett träningspass på gång. Ja, för något år sedan var det så. All träning skulle leda till fysisk framgång. Det skulle gå fortare på varje pass. Men vad blir kostnaden av detta? Det beror på vilken person du är. Jag var, även om jag aldrig var i närheten av toppen på några tävlingar, ändå väldigt tävlingsinriktad. Det var kul, det gav mig en kick att se förbättringen.
Det var då, nu är nu. Jag ”vaknade” lite under min mentala dykning för drygt ett år sedan. Det var precis som att något inom mig gav mig själv en smäll och frågade vad jag höll på med. Jag tränade hårt och resultatet blev bara sämre. En klassisk fälla som många fastnat i. Jag tog en paus, en rejäl paus och funderade länge över vad jag höll på med. Vad tränar du för? Vem tränar du för? Vad vill du uppnå?
Frågor som jag ställde mig om och om igen. Svaren kom så småningom att bli mer och mer tydliga. Till slut så var det ett och samma svar på alla tre frågorna. – Jag vet inte. Precis så var det. Pausen gav mig insikt och tid att utveckla svaret. ”Jag vet inte” duger inte som svar på de frågorna.
Idag har det gått ungefär ett år sedan jag åter kom i gång med min träning så som JAG vill att den ska vara. Idag är den så mycket mer än bara ett träningspass. Det är en total feelgood-känsla, det är en ventil, ett sätt att få utlopp för känslor, en tid för tankar samt både utmattning och återhämtning på samma gång. Tävlingsmänniskan då? Jodå, den lever, om än ett lite mer avslappnat liv.
I detta inlägg delar jag bara må bra bilder. Bilder på sånt som får mig att må bra.
Önskar er en underbar helg med bilderna nedan.
Njut av livet, var rädda om varandra och håll avstånd.
/Niclas










