I dag, onsdagen den 18 april blev det cykelpendlingspremiär till jobbet. Ja, jag vet, en del cykelpendlar dagligen, året runt. Men jag är lite mer bekväm än så, 1 dag i veckan brukar räcka för mig. Kan tillägga att jag har 52 km enkel resa. Jisses vad stark jag hade varit om jag idkat cykelpendling dagligen året om. Med 220 arbetsdagar ca och 104 km varje dag. det blir 22880 km eller 2288 mil om man så vill. Det är bra mycket mer än många kör med bilen varje år. Cykelpendling är både hälsosamt och behagligt, det sistnämnda kan dock diskuteras. Mycket beror på förutsättningarna. De kan man inte alltid påverka. Mörker, medvind, motvind, sol, regn, snö, punktering etc. Allt kan hända på en resa till eller från jobbet.
Idag hände det inte så mycket mer än att det var motvind och lite kallt om fötterna sista biten. En enda bilist som tyckte att jag var lite i vägen och viftade med nästan hela handen. Det är riktigt bra statistik på den sträckan jag kör. På många bitar finns det en cykelbana och på nästan alla dessa använder jag den, men bara nästan alla.
Två av de cykelbanor som jag dissar gör jag p.g.a. säkerhet för min egen del. Båda dessa cykelbanor går parallellt med vägen. Ute på vägen vet jag vad jag kan förvänta mig av mina medtrafikanter. Men på cykelbanan med snirkliga och farligt dolda överfarter vet jag aldrig vad som kan hända. Bilar som kommer ut från tvärgator har först cykelbanan att korsa innan de kommer fram till vägen. Inte sällan har de för hög fart och rullar nonchalant över cykel/gångbanan innan de är framme vid vägen. För där är det ju inte bra att köra rakt ut, tänk om det kommer en bil och kör på dem. Kommer jag där i en hastighet som dessutom sällan är anpassad till cykelbanans uppbyggnad och en bil kommer rakt framför mig från sidan. Då blir det jättedåligt. Kör jag på vägen så har jag mycket större marginal att klara mig oskadd.
Denna fråga om var jag ska cykla är ett hett diskussionsämne i många kretsar. Jag kan ärligt säga att där förutsättningarna tillåter att jag kör på cykelbanan så gör jag det. Annars blir det vägen för mig och jag hoppas att jag inte är allt för mycket i vägen för dig.
Må gott i den svenska våren